Ljusblondie

Winnerbäck och Anna Stadling, Löfbergs Lila Arena, 4 november!













jag skulle vakna mitt i natten


och gå upp och ta en långpromenad 
jag skulle låta blicken möta andra ögon
i en främmande stad 
jag skulle inte ha så bråttom
med att träffa nån ny 
jag har rätt mycket med mig själv
precis som du
jag skulle andas i det tomrum som blev över
om du lämnade mig nu 

jag skulle sitta på ett tåg mot Paris
och låta Stockholm va
jag skulle få den tiden över för mig själv
som jag sagt att jag vill ha 
jag skulle unna mig att drömma
hundra mil genom Europa
om en främling
lika tillitsfull som du
jag skulle pröva mina läppar mot nån annan
om du lämnade mig nu 

jag skulle kunna leva utan den där blicken
som får mig ur balans 
jag skulle sakna den där stunden som vi har
när vi till slut har blivit sams 
jag kanske skulle söka upp
kontakter som jag tappat
som jag varit med
förut nånstans
jag antar det finns nån du skulle ringa
om jag inte fanns

jag kanske skulle leta upp nån yngre
som en fjäder i hatten 
det skulle bli för tomt om ingen fanns där
som värmde mig i natten 
men jag skulle aldrig ha tålamod nog
att bli förstådd
ingen känner mig
så väl som du
jag skulle fastna i min ensamhet igen
om du lämnade mig nu

Kollar läget omkring mig.
Sommaren är slut definitivt sen lång tid tillbaka.
Nu är det ljus och soffmys som dominerar.
Ljus och soffmys är bra.
Det är en mörk årstiden som ligger framför oss,
men jagär glad.

Över mina friska, vackra barn.
(som ibland låter som en hel skolklass och ständigt bråkar om datorn)

Över min kärlek som ideligen visar vilken bra människa han är.
(även om han inte riktigt kommer i håg kärleksbetyelserna jag fick i lördags natt ...)

Över mina vänner
(där det sen lång tid tillbaka inte finns några tabun eller samtalsämnen som inte kan beröras)

Över mina friska och starka föräldrar.
(som ser fram emot sin resa till varmare breddgrader)

Jag är också glad att jag har ett jobb som jag trivs med.
Jag är glad att jag har ett jobb att gå till,
det är inte alla som har det.
Fast i morse svor jag...

På onsdag är det Winnerbäck,
melankolins mästare!