Ljusblondie

Om jag skrev här varje gång jag tänkte skriva här
skulle det vara så hemskt mycket intressantare läsning.

Men tiden går
och jag med den.

I dag fyller hjärtat år.

För några dagar sen hade vi treårsjubileum tillsammans.

Jag är fortfarande särbo.

Men allt annat...

Lillebror hade sitt elvaårskalas förra helgen.
Tillsammans med sin mindre begåvade kompis.
Jag hade efter tidigare års erfarenhet sagt att
jag kunde ta hand om allt,
men skulle de ha kalas tillsammans kunde vi ju kanske
dela på kostnaderna i alla fall.
Sen kommer mamman för att lämna sin son
och passar på att fråga vad som händer  i kväll?
Tja, födelsedagskalas...
Hon visste inget.
Fast de suttit hemma hos kompisen och planerat,
skrivit inköpslista och inbjudningskort.
Fast jag hade pratat med pappan i familjen.
Fast lillebror hade gett honom inbjudningskorten vi gjort...
Jaja, jag tycker ibland att jag inte har kol på läget.
Men hallå!

Vardagen är tillbaka.
Och det bästa med det är att onsdagsmiddagarna med gänget börjar igen.
Eller, gänget och gänget.
Det är inte många barn med längre.
De lever sina liv och är upptagna på sitt håll.
Och egentligen är det väl så att vi mammor
är mest intresserade av att träffas.
Så vi fortsätter.

Nu åker snart S till Amerikat.
Men vi har en vikarie som knackar på och vill in.
Kanske det faktiskt blir verklighet
och V&P:s planer att flytta hitåt.
Jag håller tummarna!